
Vad är det bästa med energibranschen?
Jag har varit intresserad av miljöfrågor sedan det sena sextiotalet. Den tunga processindustrin (stålverk, glasindustri, cementindustri) står för en stor del av våra utsläpp och är mycket energiintensiva. Samtidigt finns det en massa spännande processer och tekniker: flamugnar för aluminiumsmältning, mesaugnar, cementugnar, ugnar i tegelbruk som gör byggnadstegel, fluidbäddar, wanderrostar, sinterverk.
Det finns flera olika tekniker att rena rökgaser men samtidigt kan man inte föreslå något som försämrar driftsäkerheten. Kort sagt är det en bransch full av utmaningar. Det enda man kan sakna är en jämnare könsfördelning. Allting blir så mycket trevligare om det är en blandning av gamla och unga och kvinnor och män.
Nu, 35 år efter att mitt intresse väcktes, ger jag flera olika typer av kurser på olika nivåer – från allmänna och grundläggande kurser för till exempel driftpersonal till mera avancerad nivå för dem som arbetar på forsknings- och utvecklingsavdelningar.
Varför tycker du att kompetensutveckling är viktigt?
Att elda miljövänligt är inte bara att lägga brännbara saker i en hög och tillsätta en tändsticka. Även om elden har varit känd av människan sedan urminnes tid ställer dagens förbränningsutrustning allt högre krav.
En skicklig eldare kan se på flammorna och höra på förbränningsbullret ifall anläggningen brinner bra. Genom att förstå vad man ser och förstå vad man hör och komplettera det med vad mätinstrumenten visar kan man förstå vad som är fel mycket snabbare än om man bara skall lita på det som syns på skärmbilderna.
En kort kurs i energiteknik kan givetvis inte ge allt sådant – men genom att man har litet lagom mycket teori i botten kan man lära sig snabbare. Och eftersom det är ett generationsskifte på gång så måste vi hjälpa våra nya kollegor att komma in i jobbet så fort som möjligt.
Vad får man ut av att gå din kurs i energiteknik?
Inget är lika praktiskt som en bra teori, särskilt när det kommer till förbränningsteknik. Därför försöker jag koppla samman deltagarnas erfarenheter från kontrollrummet med en förenklad teoretisk grund så att de skall få en hjälp att tolka de driftdata som finns på skärmarna i kontrollrummen.
De som har gått mina kurser ger sig ofta på att försöka trimma anläggningarna bättre. Det kan vara en sådan sak som att fördela om luften mellan olika nivåer i eldstaden eller en sådan sak som att man ändrar litet på bränslehanteringen.
Även om den teoretiska grunden är förenklad i dessa kurser så kan den användas för att angripa praktiska driftproblem och kan ge lite nya infallsvinklar.
Vilka vill du se på kursen?
Det är en klyscha att säga att kurserna skall vara en mötesplats mellan olika kunskaper och erfarenheter – men så är det.
I en förbränningsteknisk kurs är idealet att ha en knapp majoritet av drifttekniker med kontrollrumserfarenhet och till det ett par miljö-övervakare/-samordnare, någon/några bränsleinköpare och någon/några med mera övergripande anläggningsansvar.
Om kursen skall ha en starkare miljöprofil så är det bättre med en majoritet miljöövervakare/-handläggare från kommuner och länsstyrelser plus en mindre grupp av drifttekniker/ingenjörer/bränsleansvariga.